De dominerande förnybara energislagen i Sverige är bioenergi och vattenkraft, men vi använder också vindkraft, solenergi och geotermisk energi, det vill säga energi i form av värme som finns lagrad i berggrunden.
Naturvårdsverket arbetar framförallt för att öka och sprida kunskap om vindkraftens samlade effekter på naturen och miljön för att underlätta utbyggnaden av vindkraft.
Bioenergi
Bioenergi är energi från biobränslen, till exempel ved, skogsflis, bark, spån, energiskog, etcetera. Bioenergi svarar i dag för 17 procent av den svenska energitillförseln och används främst inom tre områden: fjärrvärmesektorn, industrin och till småskalig vedeldning.
Miljöeffekter
Mycket små utsläpp av växthusgaser vid hanteringen och användningen av biobränsle, konsekvenser av markanvändning samt utsläpp av partiklar från mindre pannor. Odling av energigrödor kan ge ett antal vinster om den ersätter odling av spannmål, till exempel genom en minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och förbättrad livsmiljö för vilt och fåglar. Storskalig energiskogsodling är också positiv, men kan påverka den visuella miljön i landskapet negativt.
Vattenkraft
Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. Den stora utbyggnaden av vattenkraften skedde under första hälften av 1900-talet och flertalet vattendrag har i dag en eller flera vattenkraftsanläggningar. Miljöbalken ger i dag ett skydd åt de återstående stora älvarna från ytterligare utbyggnad. Produktionen skulle kunna öka genom att effektivisera befintliga verk.
Miljöeffekter
Vattenkraft är bra från klimatsynpunkt, men den har samtidigt negativa effekter på naturmiljö och biologisk mångfald.
I större vattendrag finns vattenmagasin för att lagra stora vattenmängder och för att reglera flödet för elproduktionen. Regleringen skapar ofta stora och snabba variationer i flödet. Ibland finns tillstånd att magasinera vattnet utan att släppa förbi något vatten till vattendraget. Då uppstår så kallade torrfåror. Stora, onaturliga flödesvariationer orsakar påtagliga skador på miljön. Uppdämning förvandlar ett strömmande vatten till ett lugnt vatten, där strömlekande fiskar, som till exempel lax, inte trivs. Både små och stora vattenkraftverk skapar vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer, vilket gör att de inte kan sprida sig eller reproducera sig normalt. Dessutom skadas eller dödas nedströms vandrande fisk i turbinerna. Vattenkraftens påverkan på miljön kan minskas betydligt om bästa möjliga teknik används, vilket bland annat innebär att fiskvägar byggs förbi kraftverken, att ett galler installeras som förhindrar att fisken sugs in i turbinen samt att vattendraget har ett rimligt flöde året om.
Det blir dock alltid en viss negativ påverkan. Naturvårdsverket förordar därför, när förnybar energi byggs ut, att andra förnybara energikällor än vattenkraft prioriteras samt att befintlig vattenkraft effektiviseras och förses med bästa möjliga miljöteknik.
Solvärme och solel
Genom att omvandla den solenergi som strålar in till jorden skulle några få procent av jordens ökenyta räcka för att omvandla energi som räcker för hela jordens energianvändning. Tyvärr är det inte praktiskt genomförbart. För Sveriges del finns två hinder för att bygga ut solenergin: den årliga solinstrålningen är låg, vilket gör solenergin dyrare här än i många andra länder. Dessutom strålar solen som minst när vi behöver energin som mest − på vintern. Ett solvärmesystem måste därför oftast kombineras med andra system för att täcka hela värmebehovet.
Miljöeffekter
Solenergi är en ren energikälla, där den största miljöpåverkan är den rent visuella – anläggningarna kräver stort utrymme. Lokalisering av anläggningar på eller nära befintlig infrastruktur, såsom hustak, minskar risken för konflikter i närmiljön.
Det går att söka bidrag för installation av solvärmeanläggningar (anläggning för tappvarmvatten och/eller uppvärmning) för småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. I juni 2009 kom ett nytt stöd för solceller, det vill säga elektricitet från solen. Båda bidragen administreras av länsstyrelserna.
Vindkraft
Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. I tusentals år har människan använt vinden för att driva båtar, kvarnar och andra mekaniska arbeten. För cirka 30 år sedan började vindkraften användas för kommersiell produktion av el.
År 2008 producerade vi i Sverige 1,99 TWh el från vindkraft. Det är en ökning med nästan 40 procent jämfört med 2007. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige är 1,4 procent.
Utbyggnad av vindkraft är ett sätt att nå klimatmålet. Vindkraften bidrar också till att nå flera andra miljökvalitetsmål, främst Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Naturvårdsverkets arbete ska bidra till att vindkraften utvecklas positivt och lokaliseras, så att störningar begränsas. Vi vägleder länsstyrelser, kommuner och miljödomstolar för att öka kunskapen och förbättra planering för utbyggnad av vindkraft. Vi tar fram branschfaktablad och allmänna råd. Vi arrangerar och deltar också i konferenser om vindkraft.
Miljöeffekter
Visuell påverkan och buller som orsakas av rotorbladens rörelse. Verken placeras oftast inte närmare än 400−1000 meter från bebyggelse, men 300 meter ger för det mesta en acceptabel ljudmiljö utifrån miljölagstiftningens riktvärden. Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Fåglar kolliderar som regel inte med verken, utan väjer undan i sina flyttvägar. Däremot finns indikationer på att fladdermöss oftare krockar med snurrorna.
Ute till havs tyder mycket på att fiskar inte påverkas av vindkraftens ljud och vibrationer. De havsbaserade verkens fundament fungerar dessutom som konstgjorda rev och har sannolikt positiv inverkan på det marina livet. En vindkraftspark till havs kan också bidra till att skapa en skyddszon för fisk och annat djurliv.