Hur många reningsverk finns det i Sverige i dag? Vilken typ av rening sker i dem och hur mycket kommer ut i miljön? Och hur många enskilda avloppsanläggningar finns det? Här får du svar på frågor om Sveriges avloppsvattenrening.
I Sverige bor omkring 85 procent av befolkningen i områden som är anslutna till kommunal avloppsrening. Det finns omkring 500 kommunala reningsverk som är dimensionerade för mer än 2 000 personer samt drygt 800 mindre reningsverk byggda för att betjäna mer än 200 personer. Därutöver finns 450 000 fastigheter med totalt 1,2 miljoner fastboende personer och 290 000 fritidsfastigheter som har enskilt avlopp med ansluten vattentoalett.
Kommunal rening
I diagrammet nedan kan man se hur den kommunala reningen har byggts ut sedan 1940-talet. Inledningsvis dominerade enbart mekanisk rening (slamavskiljning). Biologisk rening infördes i stor skala under 1960-talet, och kemisk rening under 1970-talet. I dag genomgår ungefär 95 procent av tätorternas avloppsvatten både biologisk och kemisk rening.
Sedan 1990-talets slut har de större reningsverken vid kusten i södra Sverige, från norska gränsen till Norrtälje, byggts ut med ett särskilt kvävereningssteg, till exempel filtrering. Detta har gjorts för att förbättra reningen utöver den konventionella biologisk-kemiska reningen. Drygt hälften av allt avloppsvatten genomgick år 2005 sådan extra kväverening.
Figur 1. Årligen kommer det in cirka 1,3 miljarder kubikmeter vatten till de kommunala reningsverken. Det för med sig 7 000 ton fosfor, 40 000 ton kväve och 200 000 ton organiskt material. Källa: Rening av avloppsvatten 2006, Naturvårdsverkets rapport 8372.
Kemisk fällning av fosfor är effektiv; i genomsnitt avskiljs drygt 95 procent av den inkommande fosforn. Konventionell biologisk-kemisk rening tar bort cirka 40 procent av kvävet. Med det extra kvävereningssteget kommer man upp i cirka 70 procent. I genomsnitt för landet är reningsgraden för kväve knappt 60 procent.
Cirka 95 procent av biokemiskt oxiderbara organiska ämnen, BOD, bryts ned av bakterier i reningens biologiska steg vid närvaro av syre. Om mängden BOD som släpps ut i vattnet är stor kan syrebrist uppstå.
Industrier
Vissa större industrier har egen vattenrening. Det rör sig om cirka 150 industrier, varav ett 60-tal inom skogsindustrin. De flesta massa- och pappersbruk har biologisk rening som tar bort organisk substans samt en del av kvävet och fosforn. Kemisk fällning av fosfor förekommer vanligen inte, eftersom halterna i avloppsvattnet är låga och ytterligare rening skulle kräva att man använde mycket stora mängder kemikalier.
Enskilda avlopp
Det är relativt dåligt känt hur reningen fungerar i de avlopp som inte är anslutna till kommunala reningsverk. De enkäter som gjorts tyder på att endast cirka 60 procent av avloppen har acceptabel standard enligt miljöbalkens krav.
De vanligaste reningsteknikerna är infiltration eller markbädd. I vissa områden ställer kommunen krav på sluten tank. En rensbrunn, enbart slamavskiljning eller stenkista är inte tillräcklig rening om toalettavlopp belastar anläggningen.
Diagrammet nedan redovisar fördelningen av reningstekniker baserad på enkäter gjorda under perioden 2002–2003.
Källa: Naturvårdsverkets rapport 5415
Mer information