Trots minskade utsläpp är svenska tätorter fortfarande drabbade av luftföroreningar och vissa föroreningar snarare ökar än minskar. Ökande biltrafik och otillräckliga åtgärder är främsta orsaken till dålig luftkvalitet i svenska tätorter.
Föroreningarna förekommer särskilt i form av partiklar, kolväten, kolmonoxid och kväveoxider. Flera studier har visat samband mellan ohälsa och uppmätta halter av kvävedioxid i omgivningsluften, men det är antagligen inte enbart kvävedioxiden i avgaserna som ger upphov till hälsoeffekterna. Troligtvis spelar partiklar i detta fall en avgörande roll för ohälsan. Kvävedioxid i högre koncentrationer är även i sig irriterande för luftvägarna, särskilt när det gäller astmatiker och känsliga personer.
Luften i städerna har endast blivit lite bättre på 2000-talet. Källa: IVL Svenska
Miljöinstitutet, Svensk miljöövervakning.
Luftkvaliteten måste förbättras
Om vi ska nå de beslutade delmålen för miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” krävs ytterligare åtgärder. I första hand bör partikelutsläppen från transporter och småskalig vedeldning minskas. Dessutom är det viktigt att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen eftersom de bidrar till bildningen av marknära ozon.
I förbättringsarbetet är miljökvalitetsnormer och EU-ländernas gemensamma ”takdirektiv” om utsläpp viktiga verktyg.
Förbättringar tar tid
Att förbättra luftkvaliteten tar tid, främst av tre skäl:
- Trafiken. Många äldre bilar utan eller med äldre typ av katalysator används fortfarande, och dieselmotorer har först på senare år börjat att förses med partikelfilter. Vägslitage som orsakas av dubbdäck är en viktig orsak till höga halter av partiklar i stadsluften. Även sandning för halkbekämpning kan ge liknande effekter.
- Vedeldning i enskilda småhus är en betydande källa till utsläpp om inte den bästa eldningstekniken används. Särskilt tydligt är det i norra Sverige där luftkvaliteten försämras i tätorterna vintertid.
- Sjöfarten är en viktig källa till luftföroreningar i tätorter eftersom fartygen släpper ut stora mängder svaveldioxid, kvävedioxid och partiklar. Kraven på bränslen och reningsutrustning är ofta väsentligt lägre för sjöfarten än för trafiken på land.
Inne i städerna har det också stor betydelse för luftkvaliteten hur marktopografin ser ut och hur bebyggelsen är utformad. Höga byggnader, smala gator och långa kvarter ger sämre luft. Den 24 meter breda Hornsgatan i Stockholm, som flankeras av femvåningshus och trafikeras av cirka 40 000 fordon per dygn har dåliga luftförutsättningar och har därför ryktet som landets ”smutsigaste” gata.