Data om miljökvalitet blir inte meningsfulla förrän vi har något att jämföra dem med. Först då kan vi bedöma om sifforna är goda eller dåliga nyheter. Bedömningsgrunder för miljökvalitet för skog, odlad mark, förorenade områden, grundvatten, sjöar, vattendrag samt kust är ett klassificeringssystem som ska göra det lättare att tolka data om hur miljön mår.
Med hjälp av klassificeringssystemet ska man kunna bedöma om uppmätta värden är låga eller höga jämfört antingen med genomsnittet för landet eller med ursprungliga nivåer. Det finns bedömningsgrunder för grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och hav, skogslandskapet, odlingslandskapet samt förorenade områden.
Jämförelser är nödvändiga
Många tusentals mätningar och observationer har genom åren gjorts av svenska miljöförhållanden. Men data kan aldrig bli till användbar kunskap och information förrän de har tolkats och satts in i ett sammanhang. Man blir sällan klokare av att få reda på att ytsedimentens PCB-halt i en havsvik är 57 mikrogram per kilo, att vetekärnor innehåller 57 mikrogram kadmium per kilo eller att det ligger 57 kullfallna träd per hektar i en skog.
Sådana uppgifter blir inte meningsfulla förrän vi har något att jämföra dem med. Först då kan vi bedöma om siffrorna är goda eller dåliga nyheter. Jämförelsen kan till exempel säga oss om förhållandena i det undersökta området avviker från omgivningen eller från det ursprungliga, opåverkade tillståndet.
De bedömningsgrunder för miljökvalitet som presenteras här är avsedda att underlätta jämförelser och tolkningar av det slaget. Det jämförelsematerial som bildar basen för bedömningsgrunderna utgörs i första hand av kemiska mått som belyser föroreningssituationen, men också av ett antal mått på den biologiska mångfalden och hur den påverkas av jordbruk, skogsbruk eller andra fysiska ingrepp.
Publikationer om bedömningsgrunder