I april 1999 antog Sveriges riksdag mål för miljökvaliteten, och beslöt också om hur miljömålssystemet skulle vara organiserat.
I juni 2010 fattade riksdagen beslut om ett förändrat system. Här redovisas i korthet tidigare miljömålssystem.
Efter riksdagsbeslutet 2010 utgörs målstrukturen av generationsmål / miljökvalitetsmål / etappmål. De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. I stället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Miljömålsrådet upphör.
Tidigare miljömålssystem
I april 1999 antog Sveriges riksdag mål för miljökvaliteten inom femton områden. Även fyra övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet. I november 2005 lades ett miljömål om biologisk mångfald till. Därmed fick vi de sexton miljökvalitetsmål som vi har i dag. Samtidigt togs den övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön bort.
År 2002 inrättade regeringen ett miljömålsråd, som skulle ansvara för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010.
Sexton miljökvalitetsmål
Syftet med miljökvalitetsmålen var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Sju centrala myndigheter fick ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen och de ansvariga myndigheterna var:
- Begränsad klimatpåverkan (Naturvårdsverket)
- Frisk luft (Naturvårdsverket)
- Bara naturlig försurning (Naturvårdsverket)
- Giftfri miljö (Kemikalieinspektionen)
- Skyddande ozonskikt (Naturvårdsverket)
- Säker strålmiljö (nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten)
- Ingen övergödning (Naturvårdsverket)
- Levande sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket)
- Grundvatten av god kvalitet (Sveriges geologiska undersökning)
- Hav i balans samt levande kust och skärgård (Naturvårdsverket)
- Myllrande våtmarker (Naturvårdsverket)
- Levande skogar (Skogsstyrelsen)
- Ett rikt odlingslandskap (Jordbruksverket)
- Storslagen fjällmiljö (Naturvårdsverket)
- God bebyggd miljö (Boverket)
- Ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket)
Ett sjuttiotal delmål
Riksdagen har vid olika tillfällen antagit ett antal delmål till miljökvalitetsmålen. De angav inriktning och tidsperspektiv och konkretiserade arbetet för att nå miljökvalitetsmålen.
Fem grundläggande värden
Delmål till miljökvalitetsmålen och åtgärder för att nå dem skulle utformas med utgångspunkt i fem grundläggande värden:
- människors hälsa
- den biologiska mångfalden och naturmiljön
- kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
- ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
- en god hushållning med naturresurserna.
Fyra övergripande miljömålsfrågor
Regeringen ansåg det vara av största vikt att de grundläggande värdena tillgodosågs i arbetet för att nå miljömålen. Därför gavs också fyra myndigheter ansvar för övergripande horisontella frågor inom ramen för arbetet med miljömålen. De övergripande miljömålsfrågorna var:
- Naturmiljön (Naturvårdsverket)
- Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket)
- Kulturmiljön (Riksantikvarieämbetet)
- Hälsofrågor (Socialstyrelsen).
Tre åtgärdsstrategier
Tre åtgärdsstrategier skulle vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. De ursprungliga formuleringarna återges nedan. De reviderades något i proposition 2004/05:150.
- En strategi för effektivare energianvändning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
- En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter.
- En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
Ett miljömålsråd
Inom Naturvårdsverket inrättade regeringen ett särskilt beslutsorgan, Miljömålsrådet. Rådet var också ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Miljömålsrådet hade ansvar för samlad uppföljning och rapportering till regeringen.