Naturvårdsverket har ansvar för frågor kring utsläpp, spridning och förekomst av kemikalier i miljön. Allt vårt arbete syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Giftfri miljö är ett av de mål riksdagen satt upp för framtidens miljö. Ämnen i miljön som skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och för naturligt förekommande ämnen ska halterna ligga nära bakgrundsnivåerna.
Naturvårdsverkets ansvar gäller framför allt att minska påverkan på den yttre miljön från användning och spridning av kemikalier och kemiska produkter, samt utsläpp av oavsiktligt bildade eller utvunna ämnen. Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet för kemikaliekontrollen i Sverige. Vi har ett nära samarbete med Kemikalieinspektionen som även är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Miljöövervakning
Naturvårdsverket ansvarar för den nationella miljögiftsövervakningen. Vi samordnar övervakningen som sker i Sverige och lämnar även bidrag till regional övervakning. Målet med miljögiftsövervakningen är att följa hur miljötillståndet, till exempel halter av miljöföroreningar, ändras över tiden och vilka orsakerna kan vara till de halter och effekter vi ser i miljön. Vi studerar även skillnader mellan olika delar av landet.
Utöver miljöövervakningen, som följer tillståndet i miljön, övervakar vi även hur olika utsläpp av kemikalier och oavsiktligt bildade ämnen påverkar miljön. Med utgångspunkt i hur miljön påverkas tar Naturvårdsverket fram förslag till miljökvalitetsnormer. Det internationella samarbetet inom miljöområdet innefattar även krav på övervakning av miljötillståndet och sedan EU-anslutningen har kraven på övervakning inom vissa områden för Sveriges del skärpts.
Med utgångspunkt i hur miljön påverkas har Naturvårdsverket tagit fram förslag till miljökvalitetsnormer och bedömningsgrunder för en del ämnen och effekter.
Kemikalier och vattenförvaltning
EG:s ramdirektiv för vatten har införlivats i svensk rätt genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Därmed har förutsättningarna ändrats för arbetet med att minska mängden farliga kemikalier i vattenmiljön. Målsättningen i direktivet är att god ytvattenstatus uppnås i alla vatten till 2015. Begreppet innefattar både kemisk status och ekologisk status.
För att god kemisk status ska uppnås krävs att ingen av de miljökvalitetsnormer som de regionala vattenmyndigheterna har beslutat om överskrids. Om vattenmyndigheterna bedömer att det finns risk för att en norm inte kan nås till 2015, ska de upprätta förslag till åtgärder i syfte att nå normen. Dessa ska sedan ingå i det åtgärdsprogram som tas fram för distriktet och som sammanfattas i förvaltningsplanen. Åtgärdsprogrammen riktar sig till andra myndigheter, som genom sin myndighetsutövning ansvarar för att normerna nås.
2008 kom ett dotterdirektiv med miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen och åtta andra förorenande ämnen. Dessa normer har införlivats i svensk lagstiftning genom ändringar i förordning och föreskrifter.
EU-kommissionen ska vart fjärde år se över listan med prioriterade ämnen. I januari 2012 lades ett förslag fram med ytterligare 15 ämnen som man vill prioritera. Förslaget innehåller även ändringar av vissa miljökvalitetsnormer för redan existerande prioriterade ämnen. Förslaget kommer att förhandlas i Rådet och Europaparlamentet innan det träder i kraft och införlivas i svensk lagstiftning.
Parlamentets och rådets beslut om dotterdirektivet
EU:s nya kemikalielagstiftning - REACH
EU:s kemikalielagstiftning, REACH, är en omfattande lagstiftning som berör alla företag som tillverkar eller använder kemikalier i sin verksamhet. Genom Reach har företagen fått ett tydligare ansvar att undersöka sina kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet. Företagen ska bedöma och beskriva hur ämnena kan hanteras på ett säkert sätt. Särskilt farliga ämnen kommer inte att få användas utan tillstånd. I miljötillsynsförordningen (2011:13) beskrivs vilka myndigheter som har ansvar för operativ tillsyn och tillsynsvägledning enligt Reach.
Naturvårdsverkets arbete med Reach
Tillståndsprövning
Även den svenska miljölagstiftningen ställer krav på hantering av kemikalier. Naturvårdsverket deltar som expertmyndighet eller som part i vissa tillståndsprövningar enligt miljöbalken. I dessa prövningsärenden är de så kallade hänsynsreglerna i miljöbalken av avgörande betydelse för hur långtgående krav som kan ställas på en verksamhetsutövare.
I flera tillståndsärenden inom bland annat skogsindustrin, kemiindustrin och fordonsindustrin har vi arbetat för att driva på utvecklingen så att verksamhetsutövarna har tillräcklig kunskap om de kemikalier som används och hanteringen av dessa. Denna kunskap behövs för att verksamhetsutövaren ska kunna bedöma risken med sin användning av olika kemikalier. Kunskapen är också en förutsättning för att företagen och myndigheterna ska kunna arbeta med produktvalsprincipen och för att uppfylla försiktighetsprincipen i miljöbalken.
Tillsyn och vägledning
Tillsyn över kemikalier är en viktig del i tillsynen över miljöfarliga verksamheter. Naturvårdsverket tillsynsvägleder om användning och hantering av kemikalier där inte någon annan central myndighet har ett utpekat ansvar enligt miljötillsynsförordningen (2011:13). Vi är även tillsynsvägledande myndighet när det gäller avfall. Kemikalier och oavsiktligt bildade ämnen i avfall kan försvåra återvinning och omhändertagande av avfall.
Efterbehandling av förorenade områden
Kemikalier och oavsiktligt bildade ämnen kan förorena mark och vatten. Antalet potentiellt förorenade områden i Sverige uppskattas till omkring 83 000, varav cirka en femtedel bedöms utgöra en stor eller mycket stor risk för skada på människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverket är den centrala myndighet som samordnar efterbehandlingsarbetet i landet och ger bidrag till åtgärder där ansvariga saknas.
Information till allmänheten om utsläpp
En EU-förordning med krav på att upprätta ett EU-täckande register över förorenande utsläpp i miljön började gälla år 2006. Syftet med registret är att förbättra allmänhetens tillgång till information om föroreningar i EU. Registret ska utformas så att allmänheten kan få tillgång till det via Internet.
Genom Århuskonventionen har Sverige förbundit sig att upprätthålla ett nationellt utsläppsregister. Naturvårdsverket har för detta ändamål webbplatsen Utsläpp i siffror.
Vårt globala kemikaliearbete – konventioner
Vatten- och luftburna föroreningar kan transporteras över långa geografiska avstånd och utsläpp i ett land kan därför påverka miljön i andra länder. Internationellt miljösamarbete i olika former är därför en nödvändighet. Naturvårdsverket arbetar både med internationella konventioner och överenskommelser och medverkar i Sveriges biståndssamarbete på miljöområdet. I konventionsarbetet deltar vi i olika arbetsgrupper och på de stora möten då alla parter träffas. Där diskuteras utveckling och genomförande av konventionerna.
Vårt globala kemikaliearbete – biståndssamarbete
Naturvårdsverket medverkar i miljöarbetet inom ramen för svenskt bistånd och den svenska politiken för global utveckling. Våra internationella projekt bygger på vad samarbetsländerna själva vill ha hjälp med. Vi arbetar särskilt med att ge stöd till länder när det gäller att utveckla miljölagstiftningen, organisera miljöarbetet i effektiva myndigheter och följa internationella miljöavtal. Ett av många områden som vi arbetar med är kemikaliefrågor och hur man ställer miljökrav på miljöstörande industrier. Här samarbetar vi också med Kemikalieinspektionen.
Mer information