Nu är 2012 års delegationsbeslut till länsstyrelserna i norra och mellersta Sverige om skyddsjakt på varg klara. I besluten från Naturvårdsverket ingår ett handlingsutrymme för länsstyrelserna att besluta om hur många vargar som kan få fällas vid skyddsjakt under 2012. Beslutet gäller från och med den 13 januari 2012 och ersätter tidigare beslut. Nuvarande beslut gäller till 31 december 2012.
Handlingsutrymme för skyddsjakt på varg 2012:
- 25 vargar i mellersta förvaltningsområdet: Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävelborg
- 7 vargar i norra förvaltningsområdet: Jämtland
Årets beslut om handlingsutrymme om totalt 32 vargar innebär en ökning av vargar som kan fällas vid skyddsjakt. Förra året var handlingsutrymmet 12 vargar, vilket visade sig vara lågt för det behov som uppkom under 2011.
- Vi gör en ny bedömning om det högsta antal vargar som länsstyrelserna får besluta om varje år beroende på hur vargstammen utvecklar sig. Nu ökar antalet vargar och därmed kan också risken för allvarliga skador öka. Det har också tillkommit ett län, Jämtland, som får beslutanderätt. Därför behövs ett ökat handlingsutrymme för skyddsjakt under 2012. Men det betyder inte att hela handlingsutrymmet används. Det är alltid behovet av skyddsjakt som styr, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.
Årets handlingsutrymme ger län med delegation möjlighet att besluta om skyddsjakt utan att behöva vända sig till Naturvårdsverket. Det ger också handlingsutrymme för Naturvårdsverket att vid behov besluta om skyddsjakt i de län som inte har egen delegation. Om behovet av skyddsjakt i länen med delegation blir större än 32 vargar så återgår beslutanderätten till Naturvårdsverket.
Skyddsjakt – en möjlighet att förhindra allvarlig skada
Skyddsjaktsbeslut är aldrig rutinbeslut utan en bedömning från fall till fall.
För att det ska bli aktuellt med skyddsjakt måste kriterierna för skyddsjakt vara uppfyllda och beslutet får inte försvåra gynnsam bevarandestatus för vargstammen. Kriterierna för skyddsjakt handlar bland annat om att:
- för att förhindra allvarlig skada,
- det finns stor sannolikhet för sådan skada,
- att det inte finns någon annan lämplig lösning.
- Beslut om skyddsjakt ska inte ses som ett uppdrag. Det är en möjlighet för enskilda att kunna förhindra allvarlig skada. Det är också viktigt att poängtera att beslut om skyddsjakt gäller främst enstaka individer eftersom det är mycket svårt att visa att hela familjegrupper orsakar en skada, säger Ruona Burman.
Nytt för i år är att en myndighet på eget initiativ kan besluta om skyddsjakt i förebyggande syfte för att förhindra att allvarlig skada uppkommer. Då gäller att det är myndigheten som ansvarar för hur man organiserar skyddsjakten.
Varför delegera beslutet om skyddsjakt?
Riksdagen beslutade 2009 om en ny rovdjursförvaltning. Inriktningen på den nya rovdjursförvaltningen när det gäller beslut om rovdjur är att besluten ska fattas på regional nivå, det vill säga av länsstyrelserna. När det gäller beslut om skyddsjakt på till exempel varg får Naturvårdsverket delegera beslutanderätten till län där vargarna fått valpar under de tre senaste åren.
Läs beslutet för mellersta förvaltningsområdet
Läs beslutet för norra förvaltningsområdet
Läs mer om skyddsjakt
Läs pressmeddelandet
Tabell över döda vargar 2010 0ch 2011