Omgivningsbuller, förordningen och EU:s bullerdirektiv

EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller, i svensk lagstiftning.

FLER ARTIKLAR I ÄMNET

Direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller syftar till att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, flygplan och helikoptrar samt större industriell verksamhet.

Enligt förordningen finns en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en så kallad målsättningsnorm.

Kartläggning och rapportering av bullernivåer – fas 1

EU-länderna har fått i uppgift att kartlägga hur många människor som är exponerade för buller. I den första fasen, som avser förhållandena 2006, ingår kommuner med fler än 250 000 invånare, vägar med fler än 6 miljoner fordon per år, järnvägar med fler än 60 000 tåg per år och flygplatser med fler än 50 000 flygrörelser per år. Utifrån kartläggning av bullernivåer och beräkning av antalet exponerade personer har ansvariga trafikverk och kommuner utarbetat åtgärdsprogram.

I första fasen, som rapporterades till EU-kommissionen den 30 december 2007, har Stockholm, Göteborg och Malmö kartlagt buller från vägtrafik, spårtrafik och flygplatser samt stora industrier och hamnar inom kommunerna. Vägverket kartlade cirka 132 mil vägar, Banverket kartlade cirka 31 mil järnvägar och Transportstyrelsen kartlade bullret vid Arlanda och Landvetter. Naturvårdsverket har sammanställt och rapporterat dessa uppgifter.

I fas 2 ingår flera kommuner, vägar och järnvägar

År 2011 inleds den andra fasen. Då kartläggs kommuner med fler än 100 000 invånare, vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med fler än 30 000 tåg per år. Resultaten av kartläggningen rapporteras till EU 2012 och ligger också till grund för åtgärdsprogrammen, som ska vara utarbetade sommaren 2013. Därefter upprepas kartläggning och åtgärdsprogram vart femte år.

I fas 2 kommer totalt 400 mil väg och 140 mil järnväg att kartläggas. Förutom Arlanda och Landvetter ingår också Bromma flygplats.

Följande kommuner ingår i fas 2 (baserat på invånarantal 31/12 2007):

Kommun	Befolkning	Landareal 2008 kvkm
Stockholm	795 163	188,06
Göteborg	493 502	450,71
Malmö	280 801	155,56
Summa	1 569 466	794,33
Uppsala	187 541	2 189,1
Linköping	140 367	1435,8
Norrköping	126 680	1491,0
Jönköping	123 709	1 488,75
Helsingborg	124 986	346,25
Lund	105 286	430,27
Örebro	130 429	1 380,11
Västerås	133 728	962,78
Umeå	111 771	2 331,39
Borås	100 985	915,22
Summa	1 285 482	12 970,67
Summa total	2 854 948	13 765,00

Naturvårdsverket har sammanställt och redovisat uppgifterna om vad fas 2 omfattar till EU-kommissionen. Dokumentet kan hämtas i Reportnet hos EEA, European Environment Agency.

De väg- och järnvägssträckor som kommer att ingå (excel 2,2 MB)

Sträckorna finns även redovisade på kartor:

I redovisningen ingick även GIS-information (shape-filer) med samtliga ingående väg- och järnvägssträckor.

För flygplatserna har ICAO:s flygplatskoder (ICAO = International Civil Aviation Organization) och för kommuner EU:s kommunkoder (LAU2-koder) använts för att definiera lokaliseringen.

Hjälp att tolka och bedöma

Till hjälp i kartläggningsarbetet har EU-kommissionen tagit fram en "Good Practice Guide". Den innehåller råd om tolkningar och praktiska tillvägagångssätt. Naturvårdsverket har inför fas 2 i direktivet låtit SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ta fram en svensk tolkning, ”Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG”. Vägledning för hälsobedömningar i åtgärdsprogrammen finns i EEA-rapporten “Good practice guide on noise exposure and potential health effects”