Svenska industriföretag och värmeproducenter som omfattas av EU:s utsläppshandel föreslås få en gratis tilldelning på 30,2 miljoner utsläppsrätter 2013 vilket successivt skalas ned till 24 miljoner till 2020.
Detta enligt de förslag till preliminär tilldelning av utsläppsrätter som Naturvårdsverket tagit fram. Förslagen har skickats till EU-kommissionen för granskning. Företagens preliminära tilldelning har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete där ansökningar handlagts utifrån EU-gemensamma tilldelningsregler. Förslagen har kommunicerats med berörda företag under december 2011 och januari 2012.
Tilldelningen är preliminär fram till att Kommissionen har godkänt samtliga medlemsländers förslag till tilldelning. Naturvårdsverkets förslag avser utsläppsrätter till befintliga anläggningar som från och med 2013 omfattas av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Förslag på tilldelning ges för vart och ett av åren 2013–2020.
Se listan över förslag till tilldelning per anläggning 2013-2020 (excel, 157 kB)
Vägen mot slutliga beslut
EU-kommissionen ska granska och godkänner samtliga medlemsstaters preliminära tilldelning för handelsperioden 2013-2020 (3 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter). Om den totala tilldelningen inom EU överstiger det förutbestämda taket för gratis tilldelning kommer kommissionen att beräkna en korrektionsfaktor för att justera tilldelningen. Först därefter kan Naturvårdsverket fatta beslut om gratis tilldelning per anläggning. Detta förväntas kunna ske tidigast efter sommaren 2012.
Regler för tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2013-2020:
EU-gemensamma riktmärken huvudprincip
Anläggningar som är berättigade till gratis tilldelning kommer i första hand att få tilldelning baserad på förutbestämda produktriktmärken (i utsläppsrätt/enhet producerad produkt). Här gäller principen ”en produkt, ett riktmärke” så långt som möjligt. En anläggning kan omfattas av flera tilldelningsmetoder/riktmärken vilket gör att den kan behöva delas upp i flera delanläggningar, se ”Uppdelning i delanläggningar" i boxen till höger.
För varje enskild anläggning är principen att tilldelningen baseras på medianen av historisk aktivitetsnivå (produktion av produkter, konsumtion eller export av mätbar värme, konsumtion av bränsle, processutsläpp) under en referensperiod, åren 2005–2008 eller åren 2009–2010 (valfritt), multiplicerat med värdet på riktmärket och multiplicerat med en kolidioxidläckagefaktor (CL-faktor).
När produktriktmärke saknas
Riktmärkena är framtagna av EU-kommissionen och baseras på genomsnittlig prestanda för de tio procent av anläggningarna som är mest effektiva med avseende på utsläpp av växthusgaser i EU inom sin sektor. I produktriktmärket är alla processer och utsläpp inräknade inom den definierade systemgränsen för produktriktmärket. Om inget produktriktmärke finns framtaget baseras tilldelningen istället på så kallade fall-back metoder. Dessa ska tillämpas i en hierarkisk ordning enligt nedan:
- Värmeriktmärke
Konsumerad mätbar värme (producerad inom handelssystemet) utanför systemgränsen för produktriktmärken, som används för produktion av produkter eller för uppvärmning och kylning samt exporterad mätbar värme till enheter som inte är med i handelssystemet. Värdet på värmeriktmärket är 62,3 [utsläppsrätter/TJ]
- Bränsleriktmärke
Förbrukad mängd bränsle för produktion av produkter eller för uppvärmning och kylning där bränslet inte används för produktion av mätbar värme eller produkter som omfattas av ett produktriktmärke. Bränsleriktmärke tillämpas alltså på de processer där bränsle inte används för att värma upp ett värmemedium som sedan används i tillverkningsprocessen. Det kan exempelvis vara en låga i en ugn. Om anläggningen även tillverkar produkter med produktriktmärke och/eller har processer där mätbar värme konsumeras är det alltså viktigt att bara räkna med den bränsletillförsel som används för processer utöver dessa.
Värdet på bränsleriktmärket är 56,1 [utsläppsrätter/TJ]
- Processutsläppsriktmärke
Historiska processutsläpp multiplicerat med 0,97. Observera att definitionen av de utsläpp som omfattas av processutsläppsriktmärket inte är identiskt med det som definieras som processutsläpp i NFS 2007:5. Ett exempel på detta är att utsläpp från förbränningen av ofullständigt oxiderat kol, exempelvis i form av restgaser, endast är berättigade till fri tilldelning om gasen används för att producera mätbar värme, icke mätbar värme eller el. Mer om detta kan läsas i vägledning 8.
Risk för koldioxidläckage (CL) påverkar tilldelningen
I handelsdirektivet anges att de sektorer som är utsatta för så kallat koldioxidläckage ska få 100 procent gratis tilldelning upp till riktmärket. För övriga sektorer gäller en tilldelning med 80 procent upp till riktmärket med en successiv nedskalning till 30 procent tilldelning av riktmärket till 2020.
Observera att el-produktion inte berättigar till fri tilldelning 2013–2020. Elproducenter som endast producerar el kan erhålla utsläppsrätter via auktionering eller på sekundärmarknaden.
Läs mer om Europeiska kommissionens tillämpning av produktriktmärken:
EU-kommissionens förslag till beslut om värden på riktmärken, på engelska (pdf, 394 kB)
EU-kommissionens lista över sektorer/delsektorer som är utsatta för koldioxidläckage (pdf, 788 kB)
Biobränslen
Enligt det reviderade handelsdirektivet 2009/29/EC omfattas inte rena biobränsleanläggningar av handelssystemet från och med 2013. Samtidigt har Sverige en så kallad ’opt-in’ vilket inkluderar alla anläggningar som är anslutna för leverans till ett fjärrvärmenät på minst 20 MW.
Regeringens och Naturvårdsverkets tolkning och konsekvensen av förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter är att alla anläggningar som är anslutna till ett fjärrvärmenät på minst 20 MW omfattas av handelssystemet från och med 2013, oavsett vilket bränsle som används, och kan därför ansöka om fri tilldelning.
Vi vill dock göra verksamhetsutövare uppmärksamma på att det är Europeiska kommissionen som slutligt fastställer det antal utsläppsrätter som ska tilldelas per anläggning och att det alltså finns en möjlighet att kommissionen gör en annorlunda tolkning.
Rena biobränsleanläggningar som inte är anslutna för leverans till fjärrvärmenät omfattas däremot inte av handelssystemet från och med 2013.