Beräkna utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser kommer från många olika källor. Merparten av utsläppen i Sverige kommer från förbränning av bränslen. Du kan själv räkna ut hur stora utsläpp din bränsleförbrukning ger.

Ett snabbt och enkelt sätt att beräkna utsläppen är att räkna som i den svenska rapporteringen av växthusgaser, se excelfilen nedan. (För handel med utsläppsrätter används särskilda faktorer som i vissa fall kan skilja sig från dessa.)

Emissionsfaktorer växthusgaser från förbränning (excel)

Nedan följer en genomgång av hur beräkningarna går till steg för steg: 

Beräkna dina utsläpp

Formel för beräkning

Utsläpp (kg) = Bränsleförbrukning (ton) * värmevärde (GJ per ton) * emissionsfaktor (kg/GJ) eller

Utsläpp (kg) = Bränsleförbrukning (m3) * värmevärde (GJ per m3) * emissionsfaktor (kg/GJ)

Förklaring av termer

GJ = gigajoule
MWh = megawattimme
toe = ton oljeekvivalent
Gcal = gigakalori
Giga = 1 000 000 000
Mega = 1 000 000

Bränsleförbrukning är mängden bränsle du vill beräkna utsläppen för. Om dina bränsleuppgifter är i en annan enhet än den som anges i beräkningsformeln behöver du omvandla enheten först. Uppgifter om bränslens täthet (densitet) hittar du bland annat hos SPI.

Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI)

Värmevärden är ett mått på bränslets energiinnehåll. Det anges oftast i GJ eller MWh per m3 eller per ton. För fasta biobränslen, torv och avfall varierar energiinnehållet med bränslets täthet, fukthalt och hur det behandlats. Värmevärdet kan variera även för gasformiga bränslen. En noggrann beräkning av utsläpp från dessa bränslen kräver kunskap om det exakta värmevärdet. Kontakta bränsleleverantören för information.

Värmevärden anges internationellt i gigajoule eller ton oljeekvivalenter, medan vi nationellt ofta använder enheterna megawattimmar eller kilowattimmar. Nedan anges omräkningsfaktorer för dessa enheter.

Omräkningstabell

GJ

MWh

Toe

Gcal

GJ 1 0,278 0,024 0,239
MWh 3,6 1 0,086 0,86
Toe 41,87 11,63 1 10
Gcal 4,187 1,163 0,1 1

 

Emissionsfaktorer för koldioxid, lustgas och metan anger hur stora utsläpp av respektive gas som förbränning av en viss mängd energi ger.

Utsläpp av koldioxid påverkas av bränslets innehåll av kol per vikt eller volym. När man beräknar utsläpp av växthusgaser brukar man endast räkna med koldioxid från fossila bränslen. Utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid beräknas på samma sätt som för koldioxid. För dessa gaser ska även utsläpp från biobränslen räknas in. För metan och dikväveoxid påverkas utsläppen av hur förbränningen sker och vilken reningsteknik som används.

Det förekommer ibland olika emissionsfaktorer eller värmevärden för ett och samma bränsle. Orsaken kan vara att bränslekvaliteten har förändrats över tiden eller att man fått bättre kunskap om det genomsnittliga värmevärdet eller om innehållet av kol för bränslet.

Om du saknar uppgift om emissionsfaktorer och värmevärden kan du använda dem som används i den svenska rapporteringen av växthusgasutsläpp till FN:s klimatsekretariat, se excelfilen ovan.

Sammanställ totala utsläpp av växthusgaser i koldioxidekvivalenter

Växthusgaser har olika klimatpåverkan. För att kunna jämföra utsläpp av olika gaser räknar man om dem till enheten koldioxidekvivalenter. Då används gasernas växthusgaspotential i ett 100-års perspektiv (GWP100). Nedanstående omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s utvärdering från 1995 och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.

Omräkningstabell

Växthusgas

GWP100

CO2 1
CH4 21
N2O 310

 

Totala utsläpp av växthusgaser från förbränning av bränslen kan alltså beräknas så här:

Utsläpp av koldioxid + utsläpp av metan*21 + utsläpp av lustgas*310

Det finns även omräkningsfaktorer för fluorerade gaser. Den senaste är Climate Change 2007 – The Physical Science Basis. GWP-faktorer finns i kapitel 2.10. IPCC 2007 anger andra GWP100-tal för metan och lustgas än i ovanstående tabell.

Läs mer i IPCC:s rapport Climate Change 2007 – The Physical Science Basis

Andra beräkningsmodeller

Klimatkommunernas ”lathund för inventering”

Klimatkommunernas kansli har i samarbete med Energikontoret Skåne och några kommuner gjort en lathund för hur man gör en utsläppsinventering i en kommun som geografiskt område.

Hämta Klimatkommunernas lathund

Energimyndighetens modell för beräkning av energianvändning och energikostnader

Energimyndighetens energikalkyl visar hur du kan spara energi, miljö och pengar med olika åtgärder i småhus.

Hämta Energimyndighetens energikalkyl

Beräkning av utsläpp från flygtrafik

Transportstyrelsen tillhandahåller en modell för beräkning av hur stor miljöpåverkan blir vid en flygresa.

Transportstyrelsens modell

Jämförelser mellan transportslag

Nätverket för Trafik och Miljö (NTM) tillhandahåller en modell för jämförande beräkningar av utsläpp av koldioxid från olika transportslag.

Gå till Nätverket för Trafik och Miljös webbplats

Greenhouse Gas Protocol

Modellen Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är utvecklad av World Resources Institute i samarbete med World Business Council for Sustainable Development.

Läs mer om GHG Protocol (på engelska)

Sidan senast uppdaterad: 26 mars 2012
Sidansvarig: Maria Lidén
Webbredaktör: Webbredaktionen